Familjetradition med anor
Företagen i Bertegruppen är en produkt av både arv och miljö. Arvet är generationer av mjölnare, lantbrukare, entreprenörer och samhällsbyggare. Halländska Slöinge utgör miljön: bördiga spannmålsfält, Suseåns forsar, mjölkstinna kor, de gröna kullarna runt Susedalen. Allt började med Berte Qvarn 1569 och har fortsatt i fjorton generationer under sekler som såg Halland bli svenskt, mekaniserat och industrialiserat.
Berte Qvarns namn präntades för första gången den 11 augusti 1569 i Lunds stifts "landebog".
En qvarn blir till
Berte Qvarns finns dokumenterad sedan 1569 i Lunds stifts "landebog". "Landebogen", eller jordeboken som den kallades i Sverige, var en förteckning över kyrkornas, prästernas och klockarnas egendomar och inkomster. Det var Slöinge kyrka som ägde Berte Qvarn och marken däromkring.
1869 kom Nils Stenström att driva kvarnen. Kvarnen låg redan sedan 1839 på friköpt mark, men det skulle dröja ända till år 1872 innan Nils fick friköpa hemmanet från kyrkan. När detta äntligen var gjort kunde Nils fullfölja den ombyggnad av kvarnen som hans svärfar påbörjat för några år sedan.
Genom århundrande har familjen Stenström byggt upp Berte Qvarn som idag är hjärtat i Sveriges äldsta familjeföretag.
Georg Stenström med fyra av sina söner.
Tretton generationer mjölnare
Berte Qvarn blev en av landets modernaste kvarnar, 1887, med vattenturbiner istället för de gamla vattenhjulen. Kvarnstenarna försvann några år senare och ersattes av en automatisk valskvarn, en av Sveriges första. Efter Nils kom sonen Georg att ta över, 1895 bildades Berte Qvarn Aktiebolag. Även Georg var oerhört intresserad och driftig. Han fick erbjudande om att köpa kvarnarna i både Falkenberg och Halmstad, men nöjde sig med sitt kära Berte.
Under den tid näste son, Olof Stenström, drev kvarnen minskade antalet kvarnföretag i Sverige till åtta stycken. Berte Qvarn hör till de minsta men har lyckats hänga med trots den allt mer hårdnade konkurrensen. Anders Stenström, Berte Qvarns VD fram till 2001, hade ett gediget miljöintresse och lyckades få en nisch i mjölbranschen genom det KRAV märkta mjölet, malt av ekologiskt odlad spannmål.
Det är med kärlek till arvet och genuin omsorg om kvalitet och miljö som vi idag driver en av Europas modernaste kvarnar.
Vårt mjöl är malt enligt samma principer – på samma plats, med kraft från samma vatten och av samma familj.
Lantbruket Berte Gård
Parallellt med Berte Qvarn har i alla tider funnits ett lantbruk som bidragit till levebrödet, sysselsatt många och varit en angelägen verksamhet genom generationerna. Historiskt sett har Berte Qvarn och lantbrukets verksamhet alltid haft stor nytta av varandra. De år som gav sämre odlingsförutsättningar och därmed mindre förmalning - eller vid vattenbrist - kunde kvarnpersonalen göra en insats på lantbruket istället.
Under slutet av 1800-talet fick det ett rejält uppsving då Nils Stenström byggde ut med en bakstuga, svin- och häststall, ladugård och brygghuslänga med drängkammare.
Berte Gård är idag ett eget bolag och har en toppmodern anläggning, med lösdrift och mjölkrobotar, som fortfarande drivs av familjen Stenström.
Berte Gård 1931
I slutet av 1970-talet kliver Per Stenström in i bolaget. Då gjordes i princip all glass på vegetabiliskt fett. Men på SIA Glass ville man något annat...
Ett glassmejeri föds
1959 hade det lokala slakteriet Isakssons sålts till bondekooperationen Halmstads Slakteriförening. Vid den tiden var slakteriet Slöinges största arbetsgivare. Oron spred sig därför i bygden.
Familjen Stenström drev sedan många generationer Berte Qvarn samt ett lantbruk med mjölkproduktion. I flera generationer hade familjen också engagerat sig i såväl det politiska livet och kyrkan som Hushållningssällskapet och naturskyddsfrågor. När arbetslösa Slöingebor bad om hjälp då arbetstillfällen försvann, fick Olof Stenström vid tiden ansvarig för familjens bolag och politisk aktiv i kommunen, agera.
Så småningom köptes det gamla slakteriet och i början av 1960-talet bildades Slöinge industri AB, som sedermera skulle döpas om till SIA Glass AB. Ordningen var återställd och lugnet härskade för ett tag.
Arbetstillfällen skapades i bygden. Trollhätteglass levererade alla råvaror och tog hand om all glass som producerades, samtidigt som de bidrog med produktionsledning, recept och glasskunskap.
När Trollhätteglass två år senare såldes använde sig Olof Stenström av hembudsklausulen och löste in samtliga utestående aktier. Detta för att säkra jobben. Därmed hade Olof blivit glassfabrikör. Olof gav tydliga direktiv: ”Gör glass utan konstiga tillsatser och skapa många arbetstillfällen i Slöinge!” De orden är en nyckel till förståelse av SIA Glass själ och hjärta än idag.
På 70-talet beslutade man att satsa på att göra gräddglass och härifrån kan man således spåra Per Stenströms devis:
"Glass ska göras av grädde – annars kan det kvitta."